... till min blogg, en blogg som kommer handla om mitt år som au pair i Limerick, en stad i sydvästra Irland. Där ska jag ta hand om tre gulliga ungar, två pojkar på 2 (snart 3) och 6 år gamla, och en tjej på 3 (snart 4), och på fritiden utforska, upptäcka och lära känna nya människor och platser och förhoppningsvis uppleva mitt bästa år hittills! Au pairandet har lockat mig väldigt länge, och jag tror det är en perfekt sysselsättning för mig. Om ca 3 veckor, den 14 juli, bär det av, och jag ser fram emot det mer än vad ord kan beskriva, även fast jag  börjar bli otrooooligt nervös. Resfebern slog till idag, med tsunami-liknande kraft. 

 

Bloggar har jag gjort i flera år, på fler olika bloggar än vad jag kan räkna på fingrarna, eftersom jag tröttnar rätt fort. Den här bloggen har jag dock tänkt att hålla fast vid, dels som ett sätt för mig att skriva av mig om allt som händer, både vardagligheter och festligheter, och för att mina nära och kära och andra nyfikna ska få ta del av det. Jag har alltid älskat att skriva, så att blogga om mitt år som au pair kändes väldigt naturligt. 

 

Här kommer en kort presentation av mig, så ni får en hum om vem som skriver här:

 

Jag heter Felicia, är 18 år gammal och bor för tillfället i Falun i Dalarna. Jag har nyss tagit studenten, efter tre års studier av samhällsvetenskap med beteendeinriktning. Min familj består av mamma, pappa och två lillasystrar på 15 och 16 år, som jag skrattar lika mycket som jag bråkar med. Jag tycker om att umgås med min familj och nära vänner, läsa, skriva, musik, film, power walking, choklad, te, grapefruktjuice, nya lakan, doftljus, brittiska deckare, tv-serier, Harry Potter, att bada badkar, karuseller, havet, mat, gå ut och dricka vin och att fundera över livets stora frågor. Saker som jag inte är lika förtjust i är lakrits, Twilight, ostron, ytliga/otrevliga/korkade/respektlösa/insnöade människor och att vara osams med någon jag tycker om. 

 

Som person är jag oftast glad och positiv, även fast jag som den känslomänniska jag är har väldigt lätt till tårar och ilska. Jag är snäll, en alldeles för underskattad egenskap i dagens samhälle om ni frågar mig, och jag bryr mig väldigt mycket om att andra människor ska må bra. Ibland lite för mycket, kanske. Jag är nyfiken, omtänksam, ambitiös, älskar att prata och diskutera (om vad som helst egentligen) och har en (enligt mig själv) fantastisk rolig, ironisk, självdistanserad humor, lite som Seth Cohen i O.C om det säger er något. Åh, Seth.... I love you. Nej men, okej, vad finns det mer? För lite mer än ett år sedan led jag av svår, egentlig depression, slutade äta medicin för ett par veckor sedan och mår i dag bättre än någonsin, vilket jag är oerhört stolt och tacksam över. Mitt år som au pair kommer bli en fantastisk möjlighet att prova stå på mina egna (mycket starkare) ben. 

 

Ja, that's that. Under de 3 veckor som är kvar kommer jag blogga om förberedelser och tankar, sen blir det uppdateringar från den gröna ön itself! 

 

Puss & kram, 

Felicia